Jungstedts senaste

IMG_3515I går var det min tur att få hämta hem Mari Jungstedts senaste, Den man älskar, från biblioteket. Då det var fortsatt hög efterfrågan på boken fick jag bara ha den i två veckor. Nu avskräcks ju inte jag av att bara få ha boken i två veckor och kände att det var lika bra att ge sig i kast med den omgående. Vaknade tidigt i morse och körde min valiga helgtradition, kaffe och bokläsning i sängen.

Den man älskar är Mari Jungstedts tolfte bok om Anders Knutas och hans gotländska kollegor. När den gamla fina släktgården ska säljas går uppdraget till mäklaren Sanna Widding. Försäljningen kommer av sig då mäklaren hittas mördad på gården.

Som vanligt är det här en extremt snabbläst bok. Storyn är hyfsat trevlig men lite andefattig. Jag upplever att det blir lite rörigt med väldigt många små sidohistorier. Förvisso knyts de samman på slutet men jag tycker att det förlorar lite i flytet. Jag är inte övertygad men i vart fall fått förströelse för en stund. Jag tror faktiskt att Mari Jungstedt gör alla en tjänst om detta är den sista om Anders Knutas. Enligt min uppfattning har karaktärerna inte utvecklats något i de sista böckerna. Känns mest som alla står och trampar vatten.

I brist på annat och av gammal vana läste jag denna bok. Inte en som jag kan rekommendera.

Mari Jungstedt – Den man älskar får betyg 2

Augustiresan

IMG_3500Den senaste veckan har det avverkats böcker på löpande band. Semester är en perfekt tid för att hänge sig åt lite avkoppling på balkongen i sällskap med en variation av bokkategorier. Efter en verklighetsbaserad bok var det ånyo dags för en charmig bok som passar utmärkt för en varm sommardag. Jag har sedan tidigare läst två böcker av Anna Fredriksson och funnit dem underhållanden. Därför var det med stor entusiasm som jag gav mig i kast med hennes senaste, Augustiresan.

Augustiresan handlar om fyra väninnor som inte haft så mycket kontakt med varandra under det senaste året. Men då Jenny kontaktar sina vänner för en träff på krogen blir de varse att hon är i stort behov av dem och den gemenskap de tidigare delat. De bestämmer sig för att åka till Österlen för en cykelsemester under en vecka. Under veckan kommer det fram att de allas liv inte är vad det verkar på ytan.

Återigen har Anna Fredriksson skrivit en hemtrevlig och charmig berättelse som passar utmärkt som sällskap i vippstolen eller på stranden. Det är inte någon storslagen litterär upplevelse men det är gemytligt och så här i sommarvärmen är det fullt tillräckligt för mig. Boken bidrar till en mys och feel-good känsla. Sedan kanske jag är lite partisk då boken utspelar sig på vackra Österlen och miljöerna som beskrivs är välkända vilket ger det hela en ytterligare dimension Behöver ni något lättläst inför en dag på stranden kan jag varmt rekommendera denna bok.

Anna Fredriksson – Augustiresan får betyg 4

Verklighetsskildring

IMG_3501Som lite paus i alla deckare och relationsböcker finner jag det givande att någon gång då och då läsa böcker baserade på verkliga händelser. Denna gång föll valet på Christian Holmén & Dick Sundevalls granskning av mordet på en ung kille i Rinkeby 2002. Tre bröder och en kusin döms för mordet. Deras granskning har samlats i boken, Tre Bröder.

Som alltid är det intressant att läsa en djupgranskning av kända fall. Dock ska jag ärligt säga att denna händelse som skildras i boken har jag ingen kunskap om. Eftersom jag helt saknar tidigare vetskap är jag helt i författarnas våld av skildringen. Det är intressant att läsa boken men som i de allra flesta skillringar har författarna tagit parti för en uppfattning om begångna felaktigheter. Jag kan varken säga det ena eller andra.

För att denna typ av böcker riktigt ska fängsla mig krävs att jag har en grundkännedom om händelsen. Då jag saknade det i detta fall blir boken inte speciellt berörande och därmed blir betyget lägre.

Rent bokmässigt och uppläggsmässigt är det en bra och välskriven skildring av ett tragiskt fall där en ung pojke mördas av andra ungdomar. Fyra personer verkställer långa straff, varav det finns många frågetecken om två av de dömda gärningsmännens inblandning.

Christian Holmén & Dick Sundevall – Tre bröder får betyg 2

Bokklubb – Outsider

IMG_3469I tisdags var det dags för månadens träff med bokklubbsgänget. Lika trevligt som vanligt. Denna gång hade vi läst Torbjörn Flygts Outsider. Det är en fortsättning men ändå en fristående historia på Torbjörns Augustprisade Underdog.

I Outsider har Johan flyttat till Lund för att läsa på Juridicum. Han bor på korridor och sällskapar med Helena som bor i ett kompiskollektiv. Vi får följa honom under studierna och i det samtida Sverige under 1980-90-talet. Boken berör ämne som att växa upp, passa in i ovana miljöer och familjeband.

För mig är det här en väldigt underhållande bok som fängslar mig oerhört mycket. Tor att en stor del av min fascination för boken beror på att den utspelar sig i mitt älskade Lund. Jag känner så väl igen de omgivningar som karaktärerna rör sig i. Detta faktum gör boken en aning mer personlig och levande.

I vanlig ordning hade vi rätt spridda uppfattningar om boken. Fanns någon uppfattning om att Johan var en rätt trist karaktär som saknade djup men å andra sidan kunde vi även känna att han var rätt verklighetstrogen för en ung kille som lämnar arbetarklassens Malmö för det akademiska Lund.

Jag är förvisso ett par år yngre än bokens Johan men kan ändå relatera till det samtida Sverige som beskrivs i boken. Jag kan varmt rekommendera dessa två böcker före r som ännu inte läst dem.

Torbjörn Flygt – Outsider får betyget 4.

 

Tragikomikernas mästare

IMG_3484Jonathan Tropper är den tragikomiske mästaren. Han har en briljant förmåga att på ett humoristiskt men allvarsamt sätt skildra människor i kris. Hans första böcker var något ut över det vanliga men de senaste höll enligt min mening inte samma ypperliga klass. Därför var det utan jätte stora förväntningar som jag gav mig i kast med hans senaste, Fördelarna med en kollaps.

Boken handlar om den avdankade musikern Silver. Hans förre detta hustru och dotter håller distans till honom. Silver umgås mest med sina vänner i bostadskomplexet han bor i. En dag sätts hans tillvaro på sin spets då han drabbas av en stroke. Han ställs inför ultimatumet att opereras av f.d hustruns blivande make och överleva eller förvägra operationen och se livet lämna honom.

Tyvärr blir det här ett ganska platt fall. Boken är mest tragisk och saknar den där förträffliga undertonen som Jonathan Tropper tidigare presterat. Jag skrattar inte högt en endaste gång och måste erkänna att jag är tveksam på om det blir fler böcker av Tropper för min del.

Förströelse, javisst men det finns många andra betydligt bättre böcker att fördriva tiden med!

Jonathan Tropper – Fördelarna med en kollaps får betyget 2

 

Trevlig feel-good

IMG_3481Morgonens bok blev Marita Conlon-McKenna, Kockskola för ensamma hjärtan. Även detta en ljuvligt söt bok som gör sig utmärkt i solstolen.

När Alices man lämnar henne känner son sig övergiven och sysslolös. Då hon älskar att laga mat och gärna delar med sig av sina kunskaper beslutar hon sig för att starta en kockskola i det egna hemmet. Glädjande nog för Alice finns det många ensamma själar som gärna vill lära sig laga mat. Vi får följa de olika deltagarna i deras vardag och vid sammankomsterna i kockskolan.

Det här är som sagt en charmig och trevlig lite bok som väcker stor känsla av feel-good. Det gastronomiska inslaget i boken framkallar en viss portion av hunger så även till denna bok rekommenderar jag att ni laddar upp med något tilltugg ;-) Jag gillar denna bok och den ger stor njutning och underhållning för stunden. Dock greppar Marita över lite för många sidohistorier för att man ska komma karaktärerna riktigt nära. Det blir lite ytliga nedslag i deras vardag. Boken hade i mitt tycke vunnit på lite färre sidohistorier.

Vill ni ha ett trevligt och lättläst sällskap på stranden kan jag varmt rekommendera denna bok.

Marita Conlon-McKenna – Kockskola för ensamma hjärtan får betyg 3

 

151 (av 365): 115 Initiativtagare

IMG_3487Jag har redan vid ett tidigare tillfälle fotat detta motiv, men det var ett tidigare år jag varit med i 365fotoutmaningen, men jag tycker att en initiativtagare som Jonas Paulman och hans insats för utsatta barn förtjänar att förevigas än en gång. Så idag när jag var i krokarna gick jag inom för att ta en ny bild. Barnens träd är planterat i en lummig miljö bakom Lunds stadsbibliotek. En liten oas mitt i en myllrande stadskärna.