Jag är en person som gillar ordning och reda. När det är rörigt omkring mig reagerar min hjärna med att gå ner i pausläge och jag blir lite smått apatisk. Mitt hem är i grunden ganska välorganiserat men en beredskapsvecka gör att det förfaller något. Mitt mål med min första lediga dag i går var att städa och fixa men jag hittade ungefär en miljon anledningar att skjuta upp det hela. Jag gillar som sagt ordning och struktur men tycker det är genuint dötråkigt att veckostäda. Damma, dammsuga och städa toaletten är så oerhört tråkigt.
Apatisk som jag var blev det mycket trevligare att läsa en bok än att ta tag i städningen. Även dagen i dag började på ett försoffat sätt med en ny bok. När ryggen började säga ifrån efter allt soffläge var det till slut inget annat val än att sätta igång och fräscha upp min lägenhet. Ville inte tillbringa min långledighet orkeslös och oengagerad. Min 71 kvadratmeter stora lägenhet är egentligen väldigt lättstädad vilket gör mitt beteende löjligt och patetiskt. Efter 1,5 timme av fejande glänser hemmet. Det luktar gott, rent, friskt och fräscht. I samma takt som dammråttorna försvann började energin återvända. När hemmet väl var presentabelt tog jag en 15 000 steg lång promenad genom ett soligt och vårhärligt Lund. Nu har jag ytterligare tre lediga dagar att se fram emot.
I dag fyller faktiskt min blogg två månader. Nu ska jag inte hålla på och tjata om månads dagar hela tiden men för att fira det hela kom jag hem med en bukett rosor till mig själv efter min långpromenad. Rosorna och mitt städade hem sprider en väldoft omkring sig, därav dagens tema.
Kom underfund med att man inte kan vänta på att de ska lösa problemet för att vi icke-worldPress:are ska kunna kommentera och sparkade liv i mitt Twitter!
Grattis på tvåmånadersdagen (en dag sent nu då)!
Fin rosor!
De var inte dåligt vilken energi,du är värd rosorna.