Riktigt fängslande självbiografi

Förra veckan var det dags för bokklubb på jobbet igen. Denna gång var det Leif GW Perssons Gustavs grabb vi skulle läsa. Inför läsningen var jag ambivalent, jag är inte alls förtjust i Leif GW. Tycker att han är mummlig och helt obegriplig när han pratar, har svårt att få ett sammanhang av vad det är han vill ha sagt. Med detta i bakhuvudet förväntade jag mig att hans texter skulle vara på samma sätt.

Men jag blev omedelbart positivt överraskad, vilket underbart och följsamt språk han har. En skön melodi i skriftspråket och jag blev omedelbart fängslad av berättelsen. Gustavs grabb är en självbiografi och vi får följa Leif genom hans klassresa. Inom familjen rådde en dysfunktionalitet, mamman hypokondrisk till sin natur och en yngre syster som han saknade varmare känslor för. Tryggheten och stötepelaren under hans uppväxt var fadern.

Jag tyckte oerhört mycket om denna bok, den var så varm och fin i sin beskrivning av fadern. Jag var berörd och engagerad under hela läsningen. Måste säga att jag ändrade lite min uppfattning av Leif GW Persson efter att läst boken. Han har en skön självdistans, beskriver saker med positiv känsla och humor.

Detta var ett praktexempel på varför jag uppskattar bokklubbar, utifrån min tidigare uppfattning om Leif hade jag aldrig gett mig i kast med denna bok men här tvingades jag utmana mina egna förutfattade maningar!

Leif GW Persson – Gustavs grabb får betyg 4

2 thoughts on “Riktigt fängslande självbiografi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s