Jag tillhör skaran som helt missade Fredrik Backman. Jag hade väl hört om En man som heter Ove men det var inget jag direkt lagt på minnet. Det var först när vi läste, Min mormor hälsar och säger förlåt, i jobbets bokklubb som jag bekantade mig med Fredrik och hans magiska tolkning av det skrivna språket. Jag var trollbunden av boken och allt sedan dess har jag avverkat alla Fredrik Backmans böcker. Jag är oerhört begeistrad och fascinerad över hans förmåga hantera och laborera med det skrivna språket. Fredrik har en unik förmåga att förmedla och väcka känslor hos mig som läsare.
Vi mot er är en fortsättning på Björnstad. Än en gång återvänder vi till det lilla samhället Björnstad och får följa invånarna och deras liv. Hela byns tillvaro kretsar kring och påverkas av hockeylaget.
När jag började läsa boken kände jag omedelbart en stark känsla av ambivalens, å ena sidan vill jag sträckläsa, inte lämna sängen förrän boken var utläst men å andra sidan ville jag suga och spara på karamellen så länge som möjligt. Det var ett svårt val och tillslut blev det något mitt emellan.
Det här är en unik och vacker berättelse om vänskap, ovänskap, viljan till överlevnad och maktkamp. Jag skrattar, jag gråter, jag lider och jag gläds med karaktärerna. Det är en bok som berör och väcker känslor. Den lämnar avtryck i själ och hjärta. Fredriks förmåga att skapa mästerverk med det skrivna språket är en konstform som jag är avundsjuk på. Vi mot er är ett gudomligt vackert konstverk.
Med glädje kunde jag avsluta boken med en insikt om att det planeras för en tredje del.
Fredrik Backman – Vi mot er får betyg 5