Bok – Call me by your name

Att vara med i en bokklubb är fantastiskt roligt och utmanande för min läsning. Det positiva är att jag oftast kommer i kontakt med böcker jag aldrig själv hade valt. Nackdelen är när jag har lite tid för läsning och tvingas välja bort böcker jag hellre hade valt att läsa. Jag har varit med i samma bokcirkel sedan hösten 2012. De första åren var vi många deltagare och vi var flitiga med våra träffar men genom åren har folk flyttat och gruppen minskat. Nu är vi bara fyra kvar och det inträffar dessvärre allt som oftast att vi måste ställa in våra träffar. Men vi håller i och det är okej att det blir glest mellan träffarna för det är kul att ses och prata böcker när vi väl får ihop våra kalendrar.

Den senaste boken vi läst är André Aciman, Call me by your name. Detta är en bok jag troligtvis aldrig kommit i kontakt med om det inte varit för en bokklubb. Detta är en bok om att växa upp ,att hitta sig själv, att utmana sina egna upplevelser om sig själv.

Jag är lite ambivalent om vad jag tycker om denna bok. Inledningsvis fann jag mycket av dialogerna som meningslöst pladder men den växte allt mer på mig. Sista delen av boken hade ett sammanhang och skildrade vackra och varma relationer mellan de olika karaktärerna. Jag är glad att jag läst den för det fanns många poänger och tankeväckande sekvenser. Dock tror jag inte att det är en bok jag kommer minnas speciellt mycket då den aldrig riktigt nådde mitt hjärta. Dock tror jag att jag skulle kunna tycka än mer om den efter att diskuterat den med de andra i bokklubben. Allt som oftast får jag en ny syn och dimension på läsupplevelsen när vi pratat om boken.

André Aciman – Call me by your name får betyg 2/5