För en massa herrans år sedan läste jag Anna Janssons först bok om Maria Wern. Det var en bok som inte alls föll mig i smaken, jag var på inget sätt överens med Anna Janssons språkbruk. Jag upplevde boken som svårläst, svårt att få en läsrytm då det var extremt långa meningar utan punkt eller kommatecken. Därefter var jag avigt inställd till Anna Jansson under många år men en fd kollega mer eller mindre tvingade mig att ge henne en chans till. Som tur är lyssnade jag på min kollega för jag insåg att Anna Jansson förändrat sin hantering av det skrivna språket något och de senaste åren har jag haft många spännande lässtunder med Maria Wern. Att läsa många böcker om samma karaktärer blir trivsamt och hemtrevligt, lite som att umgås med bra vänner. Man känner varandra väl och det krävs inte så mycket för att man ska förstå varandra.
I dotter saknad presenteras vi som läsare för helt nya karaktärer och helt nya miljöer. Kristoffer Bark är polisen som drabbats av en tragiska personliga katastrof då hans enda dotter försvann spårlöst från sin egen möhippa. Han har aldrig släppt tanken på att få veta vad som hände hans dotter. När en kvinna något år senare försvinner från samma plats ser Kristoffer till att få ansvar för utredningen. Han inser att det finns likheter med hans dotters försvinnande.
Att börja läsa om nya karaktärer är lite som att träffa nya människor, först lite trevande och det tar ett tag innan man är helt bekväma med varandra. Att läsa om nya karaktärer av en författare man är välbekant med är lite som att umgås med vänners vänner, lite hemtamt men ändå spännande. Precis så kände jag när jag läste dotter saknad. Det tog ett tag innan jag kom underfull med karaktärerna och kände mig helt bekväm. Dock fanns det redan från första sidan något fängslande och tilltalande med historien och personerna.
Boken är en välskriven och spännande bladvändare som var oerhört svår att lägga ifrån sig. Jag var underhållen och fast i läsningen och sträckläste boken. Jag ser oerhört mycket fram emot att ånyo få spendera några timmar med Kristoffer Bark och jag hoppas det inte kommer att dröja allt för länge innan våra vägar korsas igen.
Anna Jansson – Dotter saknad får betyg 4/5
Pingback: Bok – September | En Lundabos betraktelser