Bok – Mannen som hyrde en familj

Den här boken dök upp i mitt instagramflöde och det var trivsamma och positiva omdömen om den så jag lånade den på biblioteket. Lite passande med tanke på bokens innehåll hade jag med mig när jag åkte in på akuten.

Susanne Brijker, Mannen som hyrde en familj, handlar om den framgångsrike men väldigt ensamma Gustav. Trots att han är över 80 år arbetar han fortfarande i sitt företag. Men en dag drabbas han av en stroke och hela livet kullkastas. Efter att vårdas på sjukhus återvänder han till sitt stora tomma hem och får hjälp av hemtjänsten för att klara vardagen. Tillvaron är ensam och trist så Gustav bestämmer sig för att flytta till ett äldreboende. Dock visar det sig vara krav på att ha en familj vilket gör att Gustav tar till drastiska medel, han hyr sig en familj. Familjen han lyckas hyra är en brokig skara människor men trots allt utvecklar sig ett band mellan dem alla.

Det här är en enkel och kanske något tunn berättelse men samtidigt är det något så fint och tänkvärt med den. Jag fängslas av andemeningen att en familj inte behöver bestå av blodsband. Har man inte barn och syskon får man skapa sitt eget närverk och sin egen familj. Jag kände med de olika karaktärerna och blev berörd när jag läste boken och det var inte utan att någon tår trillade på mina kinder. Jag var säkert extra känslosam då jag låg på akuten när jag läste boken men det finns något väldigt tänkvärt med den.

Nu har det gått nästan två veckor sedan jag läste boken men jag bär fortfarande med mig den i hjärtat och innebörden att bygga och skapa sin egen familj sitter djupt i mig.

Det är en fin och söt bok som jag rekommenderar er att läsa.

Susanne Brijker – Mannen som hyrde en familj får betyg 3/5

30 (av 365+1): 2 Januari (Eget tema)

Jag hänger på trenden med månadsbilder. Det är kul att se förändringarna i naturen på en bestämd plats under året. Jag kommer ta min månadsbild från vår balkong. Vi har ofta sagt att det vore kul att dokumentera förändringen men aldrig kommit till skott. Nu är det dags 🙂

Det är helt ofattbart att det redan gått en hel månad av 2020. Det känns som om vi nyss stod i Hamburg och skålade in ett nytt år. Det har varit en omtumlande månad, först ett frieri och sedan akut operation av inflammerad gallblåsa och gallsten. Verkligen höga toppar av lycka och lågvattenmärke av smärta. Men det är det som gör livet lite spännande, hade allt varit lagom kunde det bli tråkigt i längden.

2019 var ett år som präglades av en enorm läslust, jag läste böcker på löpande band och fann stor njutning av att försjunka i böckernas värld. Så här långt av 2020 har läslusten tagit semester. Under januari har jag enbart avverkat tre böcker, en ljudbok och två lästa. Men jag är övertygad om att läslusten kommer tillbaka och att det blir ett bra bokår även i år.

Josie Silver – En dag i december, Ljudbok (2/5)
Susanne Brijker – Mannen som hyrde en familj (3/5)
Martin Melin – Brott kan en styrkas (2/5)

Bok – Där rosor faktiskt dör

Det här med ljudböcker är spännande och intressant. Pratade med en kompis för ett tag sedan om detta och hennes inställning var att hon bara lyssnade/läste böcker som hon verkligen var intresserad av. För min del är det lite annorlunda, böcker som jag verkligen är intresserad av vill jag läsa. När det kommer till ljudböcker är jag mycket mer lättsinnig och öppen för olika genrer. Jag är inte så kräsen och chansar mer. Lättsamt och sockersött passar utmärkt i lurarna. Gillar att lyssna på böcker som inte kräver 100 % fokus av mig. Ljudböcker är för mig ”extra” böcker, böcker jag får ”läst” som bonus. Har börjat lyssna på väg till och från jobb.

Hade läst några positiva omdömen om Ewa Klingbergs serie om begravningsbyrån Tranan. Då serien fanns i biblio laddade jag ner den första, Där rosor faktiskt dör. Boken handlar om människorna runt begravningsbyrån Tranan. Firman är nära konkurs när Sandra rycker in för att hjälpa till.

Detta är en lättsam och charmig berättelse om människor vars liv vävs samman med varandra. Det är en historia om vänskap och att ställa upp för varandra. En söt och enkel bok som verkligen passar perfekt för mig att lyssna på.

Då man bara kan lyssna på tre böcker i månaden i biblio får de återstående delarna anstå till jag åter kan ladda ner böcker. Men i mitten av oktober kommer jag ladda ner de resterande tre delarna för jag vill veta hur det går för de olika personerna.

Ewa Klingberg – Där rosor faktiskt dör får betyg 3/5

Bok – Hon som måste dö

Stieg Larssons trilogi om Millennium tillhör definitivt någon av mina bästa läsupplevelser. Jag var så engagerad och betagen av böckerna. När jag hörde att David Lagercrantz skulle skriva en fortsättning var jag mycket tveksam. Hade läst någon bok av honom tidigare och var inte imponerad. Men jag erkänner att han med den första boken fångade mig och fick över mig på sin sida. Både den och även uppföljaren gav mig bra underhållning. När jag såg att han kom med en tredje bok, Hon som måste dö, ställe jag mig omedelbart i kö på bibblan.

Det är något med den döde hemlöse mannen som gör att rättsläkaren Fredrika Nyman inte kan avfärda det som ett vanligt dödsfall. Hon kontaktar Mikael Blomkvist som blir motvilligt intresserad. Det visar sig finnas vissa kopplingar mellan Sveriges försvarsminister och den döde mannen.

Lisbeth Salander är ute på sina egna korståg för att en gång för alla göra upp med sin syster.

Hon som måste dö är en ganska tunn och händelselös historia som aldrig riktigt går under skinnet på mig. Boken är välskriven och lättläst men trots det läser jag utan större engagemang.

Nu är det bara att konstatera att karaktärerna gjort sitt och det finns inte mer att krama ur dem. Denna tredje bok av David Lagercrantz hoppas jag får avsluta sviten om Millennium. Det vore oerhört synd att förstöra ett bra koncept som gett så många läsare så många härliga stunder i böckernas värld. Det är viktigt att komma ihåg att man ska sluta när det är som roligast.

Hon som måste dö är för mig en medioker bok som inte kommer stanna i mitt minne under speciellt lång tid.

David Lagercrantz – Hon som måste dö får betyg 3/5

Bok – Utmattningssyndrom

I början av sommaren läste jag en suverän bok, Emma Holmgren – Våga vara rädd – en bok om utmattningssyndrom. Det var en sådan välbalanserad bok med bra balans mellan självupplevda händelser och fakta. När jag såg att hon skrivit ännu en bok i ämnet ställde jag mig omedelbart i kö på biblioteket för att låna boken, Utmattningssyndrom.

Boken är en betydligt mer faktabaserad men fortfarande en lättläst bok om ett ämne som kan drabba oss alla. Jag vet egentligen inte vad jag väntade mig av boken men blev ändå besviken. Det var en begriplig faktabok som gav en god insikt i hur en utmattning kan te sig men den var något abstrakt och jag blev aldrig engagerad. Då Emma står som författare till båda böckerna kan jag med gott samvete säga, strunta i denna bok och läs Våga vara rädd i stället.

Båda böckerna ger en bra inblick och kunskap i ämnet men Våga vara rädd berör och engagerar medan denna senaste bok mest passerar förbi utan större engagemang hos mig.

Emma Holmgren – Utmattningssyndrom får betyg 3/5

Bok – Vargen

Katarina Wennstam har skrivit ännu en bok, Vargen, om den unga hungriga advokaten Shirin Nouri. Denna gång är hon målsägandebiträde för familjen till en ung kvinna som mördats av sin tidigare pojkvän. Genom boken får vi följa rättegången där den misstänkte mördaren skyller sitt agerande på den döda kvinnans handlingar.

Historien är något tunn och som skönlitterär deckare är detta en ganska sömnig historia. Men Katarina Wennstams säregna stil med att väva in rådande samhällsdebatt i sina böcker och göra tunga ämnen tillgänglig för fler människor är fängslande. Jag har under lång tid funderat och vid flera tillfällen diskuterat med flera vänner vad det är som gör att vissa händelser blir löpsedlar medan andra mord och försvinnanden passerar nästintill obemärkt förbi. I vargen resonerar och berör Katarina Wennstam detta ämne på ett intressant sätt vilket gör boken minnesvärd för mig.

Det är svårt att inte bli berörd av läsningen för det är en skrämmande skildring av hur det fungerar i vårt samhälle. Språket är trivsamt och behagligt och det är bra tempo och flyt i boken. Det är en riktig bladvändare som jag inte la ifrån mig förrän den var utläst. Det är många tankar som väcks och jag kommer komma ihåg andemeningen med boken under lång tid. Det känns som en genomarbetad och välskriven bok. Dock är den som sagt något andefattig som skönlitterär roman.

Katarina Wennstam – Vargen får betyg 3/5

Bok – Åtta månader

Åtta månader av Magnus Montelius är en bok jag var väldigt nyfiken på. Hade aldrig hört talas om författaren när boken dök upp i mitt flöde på instagram. Många som läst boken var väldigt positiva så jag ställde mig i kö på den på biblioteket. Det var en lång väntan innan det blev min tur att få låna den.

Åtta månader är en spänningsroman som utspelar sig i maktens korridorer. Journalisten Nina avslöjar att Sveriges utrikesminister köper sexuella tjänster och ministern tvingas omedelbart att avgå. Alla blir förvånade när en okänd man utses som efterträdare. Och än mer chockerande blir det när Nina får jobbet som hans pressekreterare.

Det här är en bok om makt och om hur långt människor är beredda att gå för att nå makten. Det var en bok som jag omedelbart blev fängslad av men den var trots det svårläst. Jag gillade karaktärerna och uppbyggnaden av historien. Författaren har ett bra och följsamt språk. Jag har svårt att sätta fingret på vad det var som gjorde den svårläst för mig men jag kunde inte sträckläsa som jag brukar. Det tog mig nästan två veckor att ta mig igenom boken, vilket för mig är extremt länge.

Åtta månader har allt, spännande handling, intressanta karaktärer och skriven med bra språk. Men det finns något oidentifierbart som gör att jag trots allt inte riktigt kan ta den till mig. Om det beror på boken eller om min läslust kanske inte var helt närvarande vet jag inte. Det är en bok jag rekommenderar er att läsa och jag nyfiken på att höra vad ni tyckte om den.

Magnus Montelius – Åtta månader får betyg 3/5

Bok – Att kyssas genom ett hissgaller

Nästa bok jag hittade i biblio appen var Mia Ahl´s att kyssas genom ett hissgaller. Boken handlar om frånskilda Annelie. Genom boken får vi följa henne på arbetet, hemma med barnen och i umgänget med sina vänner.

Det här är en trivsam feel-good roman om helt vanliga människor i helt vanliga situationer. Det är en väldigt vardaglig bok och det händer inte jätte mycket men ajg gillade karaktärerna och jag hade gott sällskap i lurarna på någon promenad.

För mig är detta en bok som gav förnöjelse för stunden men den lämnar inte några djupa spår i minnet. Men för stunden är den trivsam och behaglig.

Mia Ahl – Att kyssas genom ett hissgaller får betyg 3/5

Bok – Gubbröra

Efter debaclet med Sylvia Lidén Nordlunds böcker så hade jag betydligt bättre koll på att jag lyssnat på Mia Ahl sedan tidigare. För inte så länge sedan lyssnade jag på Skumtomten, den första i en trilogi om tre vänner. Dessvärre fanns inte andra delen i biblio appen men jag kände att det inte gjorde så mycket om jag inte fick lyssna på alla tre. Laddade ner den sista delen, Gubbröra, i vart fall.

Det här är en trivsam och underhållande berättelse om vänskap och livet. Vi får följa tre vänner i fyrtio års åldern och deras familjebekymmer. Den ena är nykär men har en mamma som lägger sig i allt. Den andra misstänker att maken är otrogen och den tredje ställs in för en vändpunkt i livet.

Detta är en perfekt ljudbok, underhållande och behaglig. Författaren lyckas på ett trivsamt sätt skildra vardagliga saker med en rolig tvist. Jag är underhållen och engagerad i de tre vännernas livsöden. Jag log och skrattade åt vissa dråpligheter. Det känns lite tråkigt att detta var den sista delen i trilogin för jag gillade skarpt Jenny, Sofia och Jessika. Det fanns mycket igenkänning i historien. Ett mycket trevligt sällskap i lurarna på ett antal promenader runt om i Lund.

Mia Ahl – Gubbröra får betyg 3/5.

Bok – Allt det du måste

En som jag följer på instagram la för ett tag sedan ute tips om Allt det du måste av Sylvia Lidén Nordlund. Jag blev nyfiken för det var ingen författare jag kände igen och boken lät intressant, laddade ner den i biblio. Men direkt när boken började kände jag igen den. Var tvungen att gå till min lista över lästa böcker och insåg då att jag redan lyssnat på en bok av denna författare. Det visade sig att Allt det du måste var första boken om Mia som varit/blir utbränd och arbetar på förskola. Jag lyssnade på andra delen tidigare i sommar och då framgick det inte att det fanns en tidigare bok. Viss lite minus blir det ju att läsa böcker i fel ordning då man vet hur vissa saker kommer arta sig men det funkade att lyssna i fel ordning. När jag läste om just denna bok framgick att det planerades för tre böcker i serien. Jag får nog ta att vid tillfälle lyssna även på den sista delen.

I allt det du måste är Mia fortfarande gift och brottas med sitt mående på arbetet. Hon genomgår en större livskris men finner även stor lycka i den matlagningskurs hennes goda vän anmält henne till.

Jag kan bli lite irriterad över att författaren väljer att på ett oerhört lättsamt sätt skriva om utbrändhet. Utmattning är ett farligt tillstånd som inte får förskönas eller ryckas på axlarna åt. Jag upplever att det är lite onödigt att Mia blir utbränd, det för inte historien framåt egentligen. Alla hennes livsvåndor och problem på arbetet hade hållit som innehåll för historien. Men om jag bortser från detta är det en trivsam och behaglig underhållning i lurarna under några promenader. En stabil feel-good berättelse som ger behållning för stunden men lämnar inget bestående avtryck.

Sylvia Lidén Nordlund – Allt det du måste får betyg 3/5.