Gränslösa

Semester och sommar innebär lite extra mycket tid för att försjunka ner i böckernas härliga värld. Carolina Neuraths senaste, Gränslösa, har legat på sängbordet under ett antal veckor och jag har förlängt lånetiden flera gånger då den fått stå tillbaka för andra böcker. I går fanns äntligen tiden att ge mig i kast med den.

Gränslösa utspelar sig i finansvärlden. Det stora lånebolaget Kritan har hyllats till skyarna i många kretsar. Men personer i ekonomiska trångmål är inte lika nöjda med bolagets tveksamma ageranden. Ekonomijournalisten Beatrice Farkas granskar bolaget men utsätts för hot och trakasserier som gör att hon inte riktigt vet vilken väg hon ska ta.

Upplägget och miljöerna i Carolinas böcker känns väldigt fräscht och annorlunda. Spänningsromaner men utan det traditionella upplägget. Jag är underhållen medan jag läser. Fängslad av storyn då den verkligen ligger i tiden med alla suspekta utlåningsinstitut. Det här är ett stabilt tidsfördriv som passade utmärkt i hängmattan. Dock är det inte en bok som på något sätt gör ett djupare avtryck i mitt minne. Men som jag skrivit många gånger tidigare men ska inte underskatta nöje för stunden.

Carolina Neurath – Gränslösa får betyg 3

Döden den bitterbleka

En annan författare jag fick nys om på sociala medier var Anne-Marie Schjetlein. Då boken utspelar sig i Halmstad blev jag lite nyfiken. J är från Halmstad och sedan jag träffat honom har vi spenderat mycket tid där varför det kändes lite extra spännande. Bokade boken på bibblan i Lund men när jag hämtade hem den, Döden den bitterbleka, insåg jag att det var andra delen. Googlade och letade efter första delen men den fanns inte alls att tillgå i Lund, varken på bibblan eller i bokhandel. Då det stod att det var en fristående fortsättning så jag började trots allt läsa. Dock insåg jag ganska fort att den i väldigt stor utsträckning relaterade och byggde på den första boken.

Läkaren Andreas försöker få tillvaron med jobb och barn att gå ihop efter sin hustrus död. Grannfrun Stina är till stor hjälp men han vågar inte tillfullo bekanta sig för mycket med henne. Halmstad skakas av flera händelser där unga pojkar utnyttjas och Andreas möter den på sjukhuset. Han har svårt att inte misstänka att skuggor från hans förflutna har med händelserna att göra.

Som jag nämnde inledningsvis refereras ständigt till händelser i första boken. Detta gör att jag som läsare av, Döden den bitterbleka, har lite svårt att hänga med i handlingen. I vissa delar är boken spännande och fängslande men det blir för många frågetecken och jag upplever boken lite som ett hastverk. Det blir lite ytligt och inte så genomarbetat. Jag trollbinds inte av historien. Boken beskrivs som en psykologisk spänningsroman men jag upplever den mer som ett relationsdrama. Jag tror den hade vunnit mycket på om Anne-Marie Schjetlein valt en tydligare riktning med historien, relationer eller spänning. Här blir det lite varken eller.

För mig blev boken ett tidsfördriv som inte lämnar någon eftertanke eller reflektion. När sista sidan var utläst la jag boken till dess handling och kommer inte fundera mer på den. Den var inte tillräckligt bra för att jag ska vilja leta vidare för att hitta första delen och kommer med största sannolikhet inte att läsa något mer av Anne-Marie Schjelein. Det bästa inslaget i boken var nog när, i mitt tycke, världens bästa glass omnämndes 😉

Anne-Marie Schjetlein – Döden den bitterbleka får betyg 2

Lundadeckare

Tackvare sociala medier, främst Instagram, har jag fått nys om många nya författare. Förr la jag väldigt många timmar på att googla böcker och nya författare. Men på instagram får jag mycket oftare tips på författare och böcker som tidigare varit okänt för mig. Ett sådant tips var Vit Syren av Cecilia Sahlström. En bok som det vore oerhört synd om den gått mig förbi.

Cecilia Sahlström är före detta polis som numera arbetar som chef inom socialtjänsten och sedan ett antal år tillbaka är boendes i Lund. Vit Syren är en deckare som utspelar sig i Lund och har sitt ursprung i Cecilias erfarenheter som polis.

En ung pojke hittar en ung kvinna död i Stadsparken i Lund. Han ringer omedelbart polisen men omständigheter gör att han tas in på förhör misstänkt för att orsakat kvinnans död.

Som genuin lundabo är det ju svårt att inte fängslas av miljöerna, att ta boken lite närmare sitt hjärta än vanligtvis. Lundaskildringarna är nästintill identiska med verkligheten och gör att jag levar mig in i boken lite mer än jag brukar. Så utifrån denna vinkel borde detta vara en bok som verkligen föll mig i smaken men dessvärre blir det något svår att hänga med i då det florerar så sjukt många karaktärer som blir svårt att hålla reda på. Många av dem har ingen egentlig funktion och boken hade verkligen vunnit på färre karaktärer och låtit den som varit kvar vara lite mer genomarbetade. Historien är i grund och botten spännande men blir något utsvävande och lite för fantastisk i vissa avseenden. Den i särklass största behållningen är de trevliga och genuina beskrivningarna av Lund. Men det finns potential med Cecilias författarskap och jag ser fram emot fler böcker av henne. Men det behövs lite mer genomarbetning för att det ska bli riktigt bra och för att böckerna ska nå ut till fler läsare.

Cecilia Sahlström – Vit syren får betyg 3

Medelmåttig förströelse

Jag har under årens lopp haft stor behållning av Sofie Sarenbrants böcker. Så jag var väldigt nyfiken på hennes senaste, Bakom din rygg, som ska vara första delen i en trilogi.

Boken utspelar sig på en av Stockholms främsta frisörsalonger. Jenny och Stefano har arbetat ihop i många år men hela tillvaron på salongen förändras dramatiskt när Angelina börjar där. En av deras kunder hittas mördad i sin bostad och alla tre frisörerna bär på hemligheter.

Det här är en ganska konstig och annorlunda uppbyggd bok. Det är mer en bok med fokus på relationer och mänskligt beteende än en spänningsroman. Hur långt är människan beredd att gå för att nå sina mål och dölja sina svagheter? Jag är väldigt ambivalent till denna bok, den har sina poänger men på det stora hela är den rätt oinspirerande och miljöerna känns inte så spännande. Jag är tveksam om det finns material i denna story till två böcker till om samma karaktärer. Funktionell förströelse utan större substans.

Ingen jätte höjdare men funkar att läsa i miljöer där man kanske inte är helt fokuserad på läsningen, ex på stranden eller som pendlingslektyr.

Sofie Sarenbrant – Bakom din rygg får betyg 2

Fixaren

Gabriella Ullberg Westin är tillbaka med en tredje bok om polisen Johan Rookka i Hudiksvall. De två första var verkligen trevliga och spännande böcker som jag fann stor behållning av. Så det var inte utan viss förväntan som gav mig i kast med Fixaren.

Efter ett biobesök skjuts en ung man till döds på öppen gata. Polisen riktar snart sitt intresse mot en ung kvinna som var i sällskap med honom. På ett av Hudiksvalls största företag pågår arbete med en ny produkt som kan få stor betydelse för framtiden. En av nyckelpersonerna i projektet försvinner spårlöst. Återigen vävs Johan Rookas personliga liv ihop med hans yrkesroll.

Det var ett par dagar sedan jag läste klart denna bok och jag får tråkigt nog erkänna att historien redan bleknat i mitt minne. Har svårt att återberätta vad den handlade om och vilken känsla jag hade när jag läste den. Dock får det väl anses som ett rätt dåligt tecken att jag så fort glömt bort den. Var tvungen att inför recensionen bläddra lite i boken och då återkom storyn något till mig. En helt okej berättelse men något intetsägande. Boken funkar som förströelse för stunden men lämnar som sagt inga bestående intryck hos mig.

Nja är väl mitt intryck av denna bok. Ett hafsverk som rör över för många olika situationer. Inte så intressant och välskriven som de två tidigare böckerna.

Gabriella Ullberg Westin – Fixaren får betyg 2

Selfies

Förra veckan skrev jag lite om författare jag läser på rutin och som kanske inte ger mig så mycket. Dagens recension är däremot av en författare som jag håller som en av mina favoriter, Jussi Adler-Olsen och hans senaste Selfies. Jussi Adler-Olsen skriver på ett sätt som fängslar mig, han blandar spänning och fantastiska relationsskildringar. Det är alltid med förväntan och längtan jag ger mig i kast med en bok om avdelning Q.

Av denna inledning förstår ni nog att jag var lite smått lycklig när jag hämtade boken på bibblan, cyklade hem och la mig i hängmattan för lite trevlig läsning.

Det råder tvetydiga uppgifter om avdelning Q´s uppklarningsstatistik hos polisledningen. Rose är mer förvirrad och okontaktbar än vanligt vilket avdelning Q något handikappade. Samtidigt sker flera överfall på unga kvinnor och en äldre kvinna hittas mördad. Avdelning Q försöker arbeta med flera olika fall samtidigt. Har de olika fallen med varandra att göra?

Jag önskar så att jag fick den underbara läsning som jag suktade efter men detta var en stor besvikelse. Jag upplevde boken som rörig, inte speciellt genomtänkt och de härliga dialogerna saknades fullständigt. Detta var ingen rolig eller angenäm läsning. Boken föll platt. Har faktiskt inget bra alls att säga om den, därför lämnar jag den till sina handlingar.

Jussi Adler-Olsen – Selfies får betyg 2

Syndafloder

Kristina Ohlssons böcker om Fredrika Bergman och Alex Recht har länge tillhört mina favoriter. Nu är det något år sedan den senaste boken kom. Vilket varit rätt skönt för jag har fått längta lite efter dem. Blev väldigt glad när jag såg att den sjätte boken, Syndafloder, om de omaka kollegorna kommit ut. Har stått i kö länge på biblioteket men senast jag var där hittade jag boken i hyllan för snabblån. En bra bok avverkar jag lätt på sju dagar så den fick följa med hem.

En man hittas skjuten i sin bostad, en man letar efter sin försvunne bror och en kvinna kämpar för att hålla barnen lugna medan henens man totalt verkar tappa fotfästet. De olika händelserna och fallen verkar först inte hänga samman och behandlas som isolerade incidenter. Men då Fredrika och Alex börjar hitta meddelande och saker på olika platser börjar de undra om det inte finns ett samband.

Det här är en spännande och fartfylld bok som fängslar mig från första sidan. Välskriven, välbearbetad och den håller hela vägen.

Kristina Ohlsson har ett klockrent resonemang i sina slutord om att det ibland behöver gå lite tid mellan böckerna så att både författare och läsare får längta lite efter karaktärerna. Det är verkligen sant. När det kommer böcker i för rask takt upplever jag dem ibland som något massproducerade och inte så välarbetade. Syndafloder är precis så bra och genomarbetad som jag som läsare faktiskt har rätt att kräva av en bok. Detta var en bok som gav bra underhållning och avkoppling. Välinvesterad tid att läsa denna bok.

Kristina Ohlsson – Syndafloder får betyg 4