Bok – Brott kan ej styrkas

För några år sedan läste jag Martin Melins första bok om den nyutexaminerade polisen Thomas Hallgren. Det var en trivsam bok som gav bra underhållning för stunden. Dock var jag väl inte tillräckligt fängslad för att hålla koll på att det kommit ut ännu en bok i serien. Av en ren tillfällighet såg jag bok nummer två, Brott kan ej styrkas, i hyllan på biblioteket. Lite brist på annan läsning fick den följa med hem.

Thomas Hallgren brottas med problem hemma och har svårt att lita på sin chef då denne verkar dölja hemligheter om hans pappa, chefens tidigare kollega.

Det här är en rätt rörig men samtidigt händelsefattig historia. En bok utan speciellt mycket handling. Jag är mest uttråkad och läste den enbart i brist på annat. Om jag var positivt överraskad av Martin Melins första bok är jag definitivt besviken på uppföljaren. Kan konstatera att inte ens i brist på något att läsa kommer jag läsa en eventuell fortsättning.

Ett tidsfördriv men absolut inte mer än så. Ingen bok jag rekommenderar.

Martin Melin – Brott kan ej styrkas får betyg 2/5

30 (av 365+1): 2 Januari (Eget tema)

Jag hänger på trenden med månadsbilder. Det är kul att se förändringarna i naturen på en bestämd plats under året. Jag kommer ta min månadsbild från vår balkong. Vi har ofta sagt att det vore kul att dokumentera förändringen men aldrig kommit till skott. Nu är det dags 🙂

Det är helt ofattbart att det redan gått en hel månad av 2020. Det känns som om vi nyss stod i Hamburg och skålade in ett nytt år. Det har varit en omtumlande månad, först ett frieri och sedan akut operation av inflammerad gallblåsa och gallsten. Verkligen höga toppar av lycka och lågvattenmärke av smärta. Men det är det som gör livet lite spännande, hade allt varit lagom kunde det bli tråkigt i längden.

2019 var ett år som präglades av en enorm läslust, jag läste böcker på löpande band och fann stor njutning av att försjunka i böckernas värld. Så här långt av 2020 har läslusten tagit semester. Under januari har jag enbart avverkat tre böcker, en ljudbok och två lästa. Men jag är övertygad om att läslusten kommer tillbaka och att det blir ett bra bokår även i år.

Josie Silver – En dag i december, Ljudbok (2/5)
Susanne Brijker – Mannen som hyrde en familj (3/5)
Martin Melin – Brott kan en styrkas (2/5)

Bok – Oktober

Oktober bjöd på oerhört många bra böcker. Läste och lyssnade för glatta livet men fick inte till några recensioner. Månadens första bok var Anders Roslund, Jamåhonleva. Den var så oerhört bra att jag ville få till en riktigt bra och välskriven recension. Fick prestationsångest och lyckades inte formulera mina åsikter. Men ska försöka komma ikapp för det var många bra läsupplevelser. Det blev 14 avverkade böcker, 6 ljudböcker och 8 lästa

1. Anders Roslund – Jamåhonleva
2. Mikaela Bley – Flickorna utan namn
3. Alex Schulman – Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött, Ljudbok
4. Gun Årestad – Byt liv med mig, Ljudbok
5. Camilla Davidsson – I fikonträdets skugga
6. Kerstin Weigl Kristina Edblom – I händelse av min död
7. Christian Unge – Har jag en dålig dag kanske någon dör, Ljudbok
8. Katrine Engberg – Krokodilväktaren, Ljungbok
9. Jonas Moström – Skytten
10. Stina Wollter – Kring denna kropp, Ljudbok
11. Ninni Schulman – När alla klockor stannat
12. Anna Keiler – Flickvänskontraktet, Ljudbok
13. Vanja Vinter – Det heliga jävla moderskapet
14. Buthler&Grimwalker – En perfekt storm

Bok – Den ljusaste natten

Under sommaren började inlägg om Helena Kubicek Boye, Den ljusaste natten florera på mitt instagram. Jag blev nyfiken på den och ställde mig i kö på bibblan. När jag väl fick hem boken insåg jag att det vara andra delen om Anna Varga, psykolog på Säter. Vanligtvis vill jag läsa böcker i rätt ordning men valde trots allt att läsa boken. Så här i efterhand kan jag konstatera att det fungerade utmärkt att läsa denna som en fristående bok. Kände inte att jag hade några kunskapsluckor som påverkade läsupplevelsen.

En dömd pedofil återvänder inte efter en permission från Säter. En liten flicka försvinner i samma veva från en campingplats precis i närheten. Både polisen och personalen på Säter misstänker det värsta. Det blir ett intensivt arbete för alla att försöka utreda vad som hänt och vem som kan hållas ansvarig.

Detta är en lagom spännande bok men den fångar mig aldrig riktigt fullt ut. Läste boken utan att känna något engagemang. Jag upplever Anna Varga som en naiv person utan tydlig personlighet. Hon känns rätt tråkig och intetsägande och det är inget riktigt driv i personerna i boken. Rätt intetsägande och slätstruket. En bok som funkar i brist på annat men det finns så mycket bättre böcker att läsa före denna. Jag tror inte jag kommer läsa fler böcker i denna serie.

Helena Kubicek Boye – Den ljusaste natten får betyg 2/5

Bok – Dotter saknad

För en massa herrans år sedan läste jag Anna Janssons först bok om Maria Wern. Det var en bok som inte alls föll mig i smaken, jag var på inget sätt överens med Anna Janssons språkbruk. Jag upplevde boken som svårläst, svårt att få en läsrytm då det var extremt långa meningar utan punkt eller kommatecken. Därefter var jag avigt inställd till Anna Jansson under många år men en fd kollega mer eller mindre tvingade mig att ge henne en chans till. Som tur är lyssnade jag på min kollega för jag insåg att Anna Jansson förändrat sin hantering av det skrivna språket något och de senaste åren har jag haft många spännande lässtunder med Maria Wern. Att läsa många böcker om samma karaktärer blir trivsamt och hemtrevligt, lite som att umgås med bra vänner. Man känner varandra väl och det krävs inte så mycket för att man ska förstå varandra.

I dotter saknad presenteras vi som läsare för helt nya karaktärer och helt nya miljöer. Kristoffer Bark är polisen som drabbats av en tragiska personliga katastrof då hans enda dotter försvann spårlöst från sin egen möhippa. Han har aldrig släppt tanken på att få veta vad som hände hans dotter. När en kvinna något år senare försvinner från samma plats ser Kristoffer till att få ansvar för utredningen. Han inser att det finns likheter med hans dotters försvinnande.

Att börja läsa om nya karaktärer är lite som att träffa nya människor, först lite trevande och det tar ett tag innan man är helt bekväma med varandra. Att läsa om nya karaktärer av en författare man är välbekant med är lite som att umgås med vänners vänner, lite hemtamt men ändå spännande. Precis så kände jag när jag läste dotter saknad. Det tog ett tag innan jag kom underfull med karaktärerna och kände mig helt bekväm. Dock fanns det redan från första sidan något fängslande och tilltalande med historien och personerna.

Boken är en välskriven och spännande bladvändare som var oerhört svår att lägga ifrån sig. Jag var underhållen och fast i läsningen och sträckläste boken. Jag ser oerhört mycket fram emot att ånyo få spendera några timmar med Kristoffer Bark och jag hoppas det inte kommer att dröja allt för länge innan våra vägar korsas igen.

Anna Jansson – Dotter saknad får betyg 4/5

Bok – Hon som måste dö

Stieg Larssons trilogi om Millennium tillhör definitivt någon av mina bästa läsupplevelser. Jag var så engagerad och betagen av böckerna. När jag hörde att David Lagercrantz skulle skriva en fortsättning var jag mycket tveksam. Hade läst någon bok av honom tidigare och var inte imponerad. Men jag erkänner att han med den första boken fångade mig och fick över mig på sin sida. Både den och även uppföljaren gav mig bra underhållning. När jag såg att han kom med en tredje bok, Hon som måste dö, ställe jag mig omedelbart i kö på bibblan.

Det är något med den döde hemlöse mannen som gör att rättsläkaren Fredrika Nyman inte kan avfärda det som ett vanligt dödsfall. Hon kontaktar Mikael Blomkvist som blir motvilligt intresserad. Det visar sig finnas vissa kopplingar mellan Sveriges försvarsminister och den döde mannen.

Lisbeth Salander är ute på sina egna korståg för att en gång för alla göra upp med sin syster.

Hon som måste dö är en ganska tunn och händelselös historia som aldrig riktigt går under skinnet på mig. Boken är välskriven och lättläst men trots det läser jag utan större engagemang.

Nu är det bara att konstatera att karaktärerna gjort sitt och det finns inte mer att krama ur dem. Denna tredje bok av David Lagercrantz hoppas jag får avsluta sviten om Millennium. Det vore oerhört synd att förstöra ett bra koncept som gett så många läsare så många härliga stunder i böckernas värld. Det är viktigt att komma ihåg att man ska sluta när det är som roligast.

Hon som måste dö är för mig en medioker bok som inte kommer stanna i mitt minne under speciellt lång tid.

David Lagercrantz – Hon som måste dö får betyg 3/5

Bok – Vargen

Katarina Wennstam har skrivit ännu en bok, Vargen, om den unga hungriga advokaten Shirin Nouri. Denna gång är hon målsägandebiträde för familjen till en ung kvinna som mördats av sin tidigare pojkvän. Genom boken får vi följa rättegången där den misstänkte mördaren skyller sitt agerande på den döda kvinnans handlingar.

Historien är något tunn och som skönlitterär deckare är detta en ganska sömnig historia. Men Katarina Wennstams säregna stil med att väva in rådande samhällsdebatt i sina böcker och göra tunga ämnen tillgänglig för fler människor är fängslande. Jag har under lång tid funderat och vid flera tillfällen diskuterat med flera vänner vad det är som gör att vissa händelser blir löpsedlar medan andra mord och försvinnanden passerar nästintill obemärkt förbi. I vargen resonerar och berör Katarina Wennstam detta ämne på ett intressant sätt vilket gör boken minnesvärd för mig.

Det är svårt att inte bli berörd av läsningen för det är en skrämmande skildring av hur det fungerar i vårt samhälle. Språket är trivsamt och behagligt och det är bra tempo och flyt i boken. Det är en riktig bladvändare som jag inte la ifrån mig förrän den var utläst. Det är många tankar som väcks och jag kommer komma ihåg andemeningen med boken under lång tid. Det känns som en genomarbetad och välskriven bok. Dock är den som sagt något andefattig som skönlitterär roman.

Katarina Wennstam – Vargen får betyg 3/5

Bok – Augusti

Då har ännu en månad passerat, två tredjedelar av 2019. Under augusti har jag konsumerat 10 böcker, sju lästa och tre ljudböcker. Bekantat mig med många för mig nya författare. Alltid kul och spännande att hitta nya författare. Av månadens böcker är det nog ingen som kommer finnas kvar i mitt minne under någon längre tid. Stabila läsupplevelser för stunden men inget att lägga på minnet.

Efter åtta månader av 2019 har jag lyckats spränga 100 gränsen. Förra året var min läsglädje verkligen på villovägar och jag hade svårt att fokusera på läsningen. Nu är jag så glad att jag åter hittat tillbaka till läsningen och att det åter.

1. Simon Häggström – Flickorna som sprang (4/5)
2. Lisa Jewell – Flickorna i parken (2/5)
3. Lori Nelson Spielman – Älska, glömma och förlåta (3/5)
4. Caroline Säfstrand – Villa Havsbris (4/5)
5. Mia Ahl – Skumtomten, Ljudbok (3/5)
6. Sarah Vaughan – Efter skandalen (2/5)
7. Sylvia Lidén Nordlund – Allt det du måste, Ljudbok (3/5)
8. Daniel Dencik – Jag väntar i snön (2/5)
9. Mia Ahl – Gubbröran, Ljudbok (3/5)
10. Emma Ångström – En underbar död (2/5)

 

Bok – Flickorna som sprang

Efter att läst Simon Häggströms mycket välskrivna skildring av sitt liv som polis och hans arbete med utsatta kvinnor var jag oerhört förväntans full inför läsningen av hans första fiktiva roman, Flickorna som sprang.

Två unga flickor rymmer från ett HVB-Hem och för att överleva på rymmen söker de kontakt med män via en dejtingapp. En annan ung flicka tror att hon via samma app funnit sitt livs kärlek men allt går fel. När den unga flickan hittas död börjar polisen nysta i ett nätverk av män som utnyttjar unga flickor.

Simon Häggström har med sin stora erfarenhet som polis skapat en oerhört välskriven och verklighetsnära skildring av samhällets baksida. Boken är skriven med ett bra tempo och är nervkittlande och spännande. Boken är otäck, och det blir än mer skrämmande när man tänker på att författaren definitivt hämtat inspiration från verkligheten. Flickorna som sprang är en oerhört bra bok men jag måste erkänna att jag blev än mer tagen av hans första bok, Skuggans lag. Men jag tror att detta beror på att jag läste böckerna lite för nära inpå varandra och att båda böckerna berör samma tunga ämne, utsatta unga flickor.

Simon Häggström är absolut en författare att hålla ögonen på. Han har ett behagligt och skönt flyt i sitt språk och historierna håller ett bra tempo. Hans erfarenheter som polis ger berättelserna en extra tung dimension. Utifrån mängden av svenska deckarförfattare skulle man tro att kvoten är fylld sedan tidigare men det finns definitivt plats för Simon Häggström. Men för att vidga sina vyer som författare hoppas jag att nästa bok inte handlar om prostitution eller sexuella övergrepp.

Simon Häggström – Flickorna som sprang får betyg 4/5.

Bok – Juli

Det är lite skrämmande hur snabbt tiden går. I dag är det den sista dagen i juli månad och sju månader av 2019 kan vi lägga till handlingarna. Under juli månad har jag läst 11 böcker, två ljudböcker och 9 i bokform. I januari gick jag igenom alla pocket jag hade hemma och bestämde mig för att läsa av lite. Det har inte gått något vidare, men under juli månad lyckades jag faktiskt läsa två från bokhyllan. Skönt att minska ner på antalet olästa. Har varit en oerhört bra blandning av genrer under juli månad.

1. Eliza Kennedy – Att älska i nöd och lust (1/5)
2. Anna Fredriksson – Ett enklare liv (3/5)
3. Lindsey Kelk – Vi hade ju bara en paus (3/5)
4. Mari Jungstedt – Jag ser dig (3/5)
5. Kristin Ohlsson – Henrys hemlighet (4/5)
6. Eva Swedenmark – Passionen har inga gränser, Ljudbok (2/5)
7. André Aciman – Call me by your name (2/5)
8. Denise Rudberg – Det första chiffret (4/5)
9. Simon Häggström – Skuggans lag (4/5)
10. Eva Swedenmark – Livet har inget bäst före, Ljudbok (2/5)
11. Felicia Welander – Nästan för alltid (3/5)