Bok 10 för året

För några veckor sedan fick jag hem en humoristisk men samtidigt väldigt insiktsfull bok. Journalisten Rebecca Harrington har gett sig i kast med att granska, studera och prova dieter i hela sitt liv. I boken Jag tar samma som hon har Rebecca experimenterat med olika kändisars dieter.Jag blir både mörkrädd men även road av läsningen. Så mycket galenskap människor är beredda att genomgå för att se ut på ett visst sätt. Jag skrattade högt flera gånger medan jag läste samtidigt fick jag även många kloka och klarsynta tankar. Alla som någon gång prövat en diet har säkerligen en behållning av denna bok. Den uppgår bara till dryga 135 sidor och jag sträckläste den. Men ska jag vara ärlig tror jag den blir än bättre om man läser ett kapitel, en diet om dagen i stället för att beta av allt på en gång.

Jag kan bara säga LÄS DENNA BOK OM DU NÅGON GÅNG BANTAT

Rebecca Harrington – Jag tar samma som hon får en 4 i betyg

 

Årets nionde bok

Det kan inte sägas tillräckligt många gånger, bibliotek är ju helt underbart. Jag har verkligen kommit in i att beställa nya böcker i tid så jag ligger rätt bra till det i kön när en ny bok släpps. Senaste boken jag hämtade hem var Lucy Dillons nya, När livet börjar om.

I vanlig ordning när det kommer till Lucy Dillon utspelar sig boken i Longhampton. Denna gång står det gifta paret Libby och Jason i fokus. De lämnar livet i London för att ta över Jasons föräldrars gamla hotell. Livet och tillvaron är inte perfekt och gamla spöken rör till deras tillvaro. Som om de inte hade nog med bekymmer inträffar en olycka precis utanför hotellet och en ung kvinna kommer till skada. Hon förlorar minnet om vem hon är. När läkarna hittar en lapp med Libbys namn och adress i kvinnans ficka bestämmer Libby sig för att ta sig ann henne trots att hon inte vet varför kvinnan sökt upp henne.

Det är en charmig feelgood historia. Dock är detta en av de sämsta jag läst av Lucy Dillon. De olika delarna av boken känns spretiga och hänger inte riktigt ihop. En av de saker jag verkligen tycker om med Lycy Dillonas böcker är att de alla utspelar sig i Longhamton. Det är nya karaktärer varje gång med tidigare huvudkaraktärer gör små gästspel i de nyare böckerna. Alltid trevligt att för en kort stund störa ihop med en ”gammal” vän. När livet börjar om är en charmig berättelse men känns lite slätstruken och intetsägande. Det saknas en nivå för att jag ska bli riktigt betagen och fängslad.

Lucy Dillon – När livet börjar om får betyg 3.

 

Årets sjätte bok

I lördags hämtade jag Kristina Ohlssons senaste bok, Sjuka själar, på biblioteket. Denna nya bok är en skräckroman men nya karaktärer. För drygt 10 år sedan försvann tre personer från ett litet skånskt samhälle. En av dem Lukas återfanns efter några dagar men var illa tilltygad och inget minne alls om vad som hänt honom. Under årens lopp har han och hans omgivning starkt lidit av att inte veta vad som hänt honom och de andra som ännu är försvunna. För att få någon form av svar återvänder han till föräldrahemmet för första gången på 10 år. Hans återkomst skapar starka reaktioner i samhället.

Jag var fast från första sidan, kändes nytt och fräscht. Boken är snyggt upplagd där spänningen stegras och obehaget tränger in i mig som läsare. Det gick inte att lägga ifrån sig boken för jag ville ju veta hur det skulle gå. Boken var lite annorlunda och nytänkande vilket jag starkt gillade. Tyvärr håller den inte riktigt hela vägen in i mål men den är ändå en av de bästa böcker jag läst på senaste tiden.

Jag kan varmt rekommendera Sjuka själar!

Kristina Ohlsson – Sjuka själar får betyg 4

Årets fjärde bok

Tre kvinnor boendes i Lund har skrivit en roman, Champagne på skånska. Boken utspelar sig i Lund och på Österlen och handlar om Ellinor som är mitt i karriären. Hon har en lägenhet i trevligt område i Lund, trivs med livet men saknar den stora kärleken. En dag vänds hela hennes tillvaro upp och ner när hon får ett samtal från sjukhuset i Kristianstad, hennes pappa som hon inte haft kontakt med på flera år är död. Dödsfallet för med sig nya människor in i hennes liv och Ellinor har svårt att hantera allt det nya.

Det här är en charmig bok om livet, kärleken och relationer. Den är kanske lite väl enkel och storyn har vi läst i andra format tidigare men jag är villig att förlåta detta för jag är fängslad och underhållen. Jag är helt övertygad om att det är lokalförankringen till Lund som ger boken den extra trevlighets känsla, hade den utspelat sig någon annanstans hade jag troligtvis inte uppskattat den lika mycket.

Boken är en förtjusande beskrivning av Lund och jag tror att den allra bäst skulle läsas på ett fik i staden eller på en filt i Botan 🙂

Monika Carnehult, Lillemor Bruce, Johanna Holm – Champagne på skånska får betyg 3

Årets första bok

Årets första bok blev en till bokklubben, vi hade träff måndagen den 4 januari. Jag hade en härlig nyårshelg med mycket aktivitet men söndagen hade jag vikt för att läsa boken. Jag var förväntansfull och såg verkligen fram emot en stund i soffan med lite kaffe och en god bok. Anna Gavalda, Hjärtat i vår vänskap, är en bok som jag missade att avbeställa så det var guld värt att vi valde den till vår bokklubb.

Boken handlar om de ensamma själarna, Billie och Franck som hittar varandra i skolan och förblir vänner livet ut. De lever under olika förutsättningar men finner en djup respekt för varandra. Vi får följa dem tillsammans men även under perioder då de lever åtskilda från varandra.

Det här är en bok som har en fin poäng i att man inte ska döma folks lycka och framgång utifrån hur det ser ut på ytan. Men förutom denna poäng är det enligt min mening en bedrövlig bok, tråkig, helt osammanhängande, ointressant och tråkigt nog dödade den all läsglädje hos mig. Det är sällan jag haft en så totalt intetsägande bok i min hand.

Vi var alla i bokklubben överrens om att detta var en överskattad bok som vi är oerhört förundrade över att det fått getts ut.

Anna Gavalda – Hjärtat i vår vänskap får betyg 1.

Läs denna bok

I helgen blev det verkligen många böcker som konsumerades. Det blir så när man hämtar hem en drös från bibblan men enbart två veckors lånetid 😉

Även Ninni Schulman har kommit med en ny deckare, Vår egen lilla hemlighet. Boken utspelar sig i vanlig ordning i Hagfors och är den fjärde om poliserna Christer Berglund och Petra Wilander och journalisten Magdalena Hansson i det lilla samhället. Orten skakas när socialsekreteraren Anna-Karin Ehn försvinner spårlöst. Efter några dagar återfinns hennes bil på en öde vägkant. Ganska snart uppdagas att Anna-Karin har hemligheter och att det döljer sig saker bakom fasaden.

Det här är en oerhört spännande bok som är svår att lägga ifrån sig innan den är utläst. Det är inte utan att jag var lite tacksam för regnet mot rutorna som gav mig en godtagbar ursäkt att stanna i sängen/soffan en bra stund in på förmiddagen. Boken innehåller flera parallella berättelser. Kanske lite för många då inte alla får sin upplösning på ett bra sätt men jag kan förlåta det. De olösta sidospåren får min förlåtelse eftersom Ninni Schulman på ett gripande och trovärdigt sätt skildrar mäns våld mot kvinnor. Det är en bok som på ett väldigt trovärdigt sätt gestaltar hur vi människor beter och agerar när vi ser något som vi egentligen inte vill se.

Jag tycker det här är riktigt bra och välskrivet och jag kan varmt rekommendera boken. Tror att den gör sig bäst inom hemmets fyra väggar, nerkrupen i soffan invirad i en filt.

Ninni Schulman – Vår egen lilla hemlighet får en 4 i betyg.

Kristina Ohlsson Uppföljare

Ibland kan jag önska att inte alla svenska författare jag brukar läsa skall komma ut med sina nya böcker på en och samma gång. Eller så borde jag kanske inte hänga på bokningen av dem på bibblan så fort de släpps 😉 Men det är svårt att ge sig till tåls och jag tycker om att läsa nya böcker innan alla andra så att jag kan få bilda mig min egen uppfattning om boken.

I helgen har jag avverkat Kristina Olssons andra bok om advokaten Martin Benner, Mios Blues. Boken tar vid precis där den första, Lotus Blues tar slut. Som tur är, då mitt minne varit lite kort, inleds boken med en kort resumé. Martin fortsätter, med fara för sitt eget och sina käras liv, jakten på att hitta den försvunna pojken Mio.

För att ha någon behållning av denna bok krävs att man läst Lotus Blues. Fortsättningen är bra och spännande men känns lite platt. Det blir mycket upprepningar av tillvägagångssätt och händelser från den första. Lite fantasilös och i ärlighetens namn fanns det inte riktigt material till två böcker i samma anda. Den är dock lättläst och jag är underhållen och sysselsatt en lördagsförmiddag då regnet slog mot rutorna. Det här är en dussinbok som inte kommer lämna några bestående intryck. Men den och föregångaren har helt klart poänger och funkar i pocketformat på en semesterresa. Enligt min mening är det inte några böcker jag skulle vilja betala pengar för och behålla i bokhyllan för eftervärlden.

Kristina Ohlsson – Mios Blues får betyg 2

Dussindeckare

Då var det dags för ännu en Kristina Appelqvist, Flickan framför muren. Som vanligt utspelar sig böckerna vid lärosätet Västgöta universitet. För andra gången är det litteraturforskaren och talskrivaren Helena Waller som spelar huvudrollen.

Det uppstår stora intriger när universitetet tillkännager att den omstridda tyska professorn Dorothea Schiller skall utses till hedersdoktor. Händelser i det förgångna får stor betydelse för de inblandade vid universitetet. Vissa intermezzon är bäst om de får stanna i det fördolda och människor är beredda att gå långt för att deras hemligheter skall förbli okända för omvärlden.

Det här är en dussindeckare som inte lämnar något bestående intryck. Funkar som underhållning för stunden men jag läser utan större inlevelse. Jag känner lite att karaktärerna i Kristina Appelqvist nya omgång böcker från Västgöta universitet är ganska osympatiska och gnälliga individer. Att människor består av både bra och negativa egenskaper är naturligt men i denna bok är det mestadels de sämre egenskaperna som hamnar i fokus. Boken och upplägget påminner i stora drag om hennes tidigare böcker vilket gör den ganska trist och slätstruken.

Inte utan att jag är glad och tacksam för biblioteket när det kommer till denna bok. Enligt min mening är den inte värd priset det kostar att inhandla den men som lånebok från bibblan är det okej.

Ett tidsfördriv, ja visst, men i ärlighetens finns det bättre böcker att spendera sin tid med än den här.

Kristina Appelqvist – Flickan framför muren får betyg 2

Bra återkomst

Böcker är verkligen en stor del av mitt liv. Det är en ynnest att få sjunka in i den litteräravärlden för en stund och ha förmågan att hantera det skrivna språket. Att recensera böcker jag läst är ett bra sätt för mig själv att lämna ett avtryck för mitt eget minnes skull, för att komma ihåg alla böcker jag läser. Det är faktiskt en stor del av anledningen till att jag skriver små recensioner men sedan är det ju även självklart roligt om mina recensioner når ut till fler och att människor får bra tips på läsupplevelser genom mig. Sedan kan jag inte annat än att erkänna att det är än mer roligt när mina recensioner når författaren och att de länkar till vad jag skrivit på hemsidor, bloggar, Facebook eller till och med använder dem som en Blurb. Att skriva positiva omdömen är lätt men de mer negativa kräver eftertanke och omsorg på ett annat sätt. Jag blev lite fånigt glad då en av mina recensioner i mer negativ klang faktiskt länkades till av författaren Thomas Erikson. Han har skrivit fyra böcker om beteendevetaren Alex King. De två första var riktigt bra men den tredje fann jag ganska platt och intetsägande.

 Under veckan har jag avverkat den fjärde boken, Vedergällning. I min recension om den tredje, Vanmakt, skrev jag att jag hoppades att den bara skulle vara ett misstag i arbetet och att kommande böcker skulle hålla lika hög klass som de två första. Jag får börja min recension med att säga att Thomas Erikson är tillbaka på samma höga nivå med sitt skrivande.

I Vedergällning möter vi den omtalade och länge eftersökte brottslingen Zoran Roskic. Efter intensivt polisarbete sitter han nu på häktet men rättsväsendet ställs inför onormala utmaningar då en efter en av hans advokater mördas. Ett intensivt spaningsarbete tar fart och mitt i allt försöker beteendevetaren Alex King bringa klarhet i de underliggande anledningarna till dåden.

Det här är en snyggt skildrad historia med mycket spänning. Jag har oerhört svårt att lägga ifrån mig den när jag börjat. Boken hängde med som sällskap på tåget till och från jobbet, det är inte ofta jag önskat att sträckan var längre men med Vedergällning som sällskap kunde den gott varit längre 😉 Det är en spänningsthriller men det som gör Thomas Eriksons böcker så fängslande är bitarna av analys av det mänskliga beteendet. Kan vara att jag är socionom med kunskap om människans karaktärsdrag som gör att denna tvist på böckerna fascinerande för mig. Välskrivet, spännande, intressant och väldigt underhållande.

Har ni inte stiftat bekantskap med Alex King så har ni något att se fram emot.

Thomas Erikson – Vedergällning får betyg 4.

Undvik denna bok

  Att recensera böcker är något jag tycker är väldigt roligt. De senaste tre åren har jag ju skrivit om alla böcker jag läst, vilket för det mesta är väldigt nöjsamt och en bra summering för min egen del. Men någon gång då och då kommer jag över en bok som får mig att fundera på om jag verkligen ska skriva om alla jag läser. Självklart infinner sig denna känsla när jag läst något riktigt dåligt. Att skriva omnämnande med negativ klang är svårt och jag tycker allt lite synd om författaren vars alster jag sågar. Men för att utvecklas krävs ju även negativa omdömen.

Som ni säkert förstår av inledningen är jag inte imponerad av den senaste bok jag läst, Carin Hjulström, Irene Panik. Tyvärr är det här en extremt fånig och glyttig bok enligt min mening. Det gav mig ingenting att läsa denna bok. Det är när jag får en sådan här i min hand som jag är tacksam för min höga läshastighet, det blev därigenom inte så många timmar av mitt liv som jag slösade bort. Visst det fanns poänger, humor och visst underhållningsvärde men det finns så många fler bra böcker i världen att ni inte bör slösa er tid med Irene Panik.

Vad handlar då boken om, ja Irene lever sitt liv med man och barn på landet. Hon slavar för att familjen ska ha det bra men en dag tröttnar hon på allt och drar iväg på en turné. Under sin resa möter hon diverse udda personligheter som alla på ett eller annat sätt påverkar Irene. Till viss del finns det likheter med Hundraåringen.

Min rekommendation är att ni spar er tid och pengar på att inte läsa denna bok.

Carin Hjulström – Irene Panik får betyg 1.