Årets andra bok

Det finns få karaktärer som så fullständigt trollbundit mig som Buthler & Öhrlunds Christopher Silferbielke. Han är extrem och i grund och botten helt osympatisk men samtidigt helt briljant. Jag har haft stor behållning av alla böcker jag lästa av Buthler & Öhrlund och väntar alltid med spänning på deras nästa.

Förra veckan hämtade jag hem en sprillans färsk, Motvind, från biblioteket. Då de senaste böckerna inte hållit riktigt samma höga nivå som de första var inte mina förväntningar jätte högt ställda.

Motvind tar vid där Hämnaren slutade. Jacob Colt och Christopher Silferbielkes katt och råtta lek fortsätter. Denna gång har Colt även Silferbielkes syster på sin sida.

Det är svårt att beskriva handlingen i boken för de senaste böckerna om Silferbielke saknar egentlig handling utan är mer en upprepning av tidigare händelser och fortsätter i samma mönster. För er som inte läst några av de tidigare böckerna måste denna recension vara lite uddlös och kanske inte inspirera till läsning. Dock tycker jag ju att detta är underhållning på hög nivå. Jag skrattar många gånger och även om Silferbielke är så obehaglig har han något fascinerande över sig.

Motvind var långt bättre än de senaste i serien. Jag var mycket positivt överraskad och njöt av min läsning. Om jag förlorade läsglädjen med årets första bok så återvände den definitivt genom denna bok. Men visst, jag har sagt det innan och jag står fast vid att Christopher Silferbielke nog gjort sitt nu. Men jag kommer trots detta att fortsätta läsa alla böcker som utkommer om honom 😉 För även om det är lite uttjatat och inte håller samma höga nivå som de första är det bättre än mycket annat.

Buthler & Öhrlund – Motvind får betyg 3

Buthler & Öhrlund senaste

Då var det åter dags att spendera några timmar tillsammans med min favorit psykopat (faktiskt den enda jag gillar 😉 Christopher Silfverbielke. För sjätte gången har Buthler & Öhrlund skrivit om Silfverbielke och hans eskapader och denna gång har boken titeln, Hämnaren.

Sist när vi lämnade herr Silfverbielke hade han gått med i kristdemokraterna och nått stora framgångar med partidet i riksdagsvalet. Det politiska arbetet finner han tråkigt och det hela är bara en bricka i spelet för hans storslagna plan. Jacob Colt är honom i hasorna trots att halva hans familj dödats vid senaste tillslaget.

Ska jag vara helt ärligt är inte detta speciellt bra. Jag är ett oerhört stort fan av Buthler & Öhrlunds böcker. Finner dem lite utöver det vanliga både vad gäller spänning och språkligt innehåll. De två första böckerna, En nästan vanlig man och Grannen, om herr Silfverbielke betraktar jag som något av det bästa jag läst. Så det är alltid med stor förväntan jag ger mig i kast med uppföljarna men tyvärr håller de inte alls samma höga klass som de två första. De två första var så annorlunda mot vad jag tidigare läst att jag blev förfasad men samtidigt fascinerad och var trollbunden. Numer måste jag erkänna att jag känner mig ganska blasé och finner inte samma nöje med läsningen. För min del har nog Buthler & Öhrlund kramat ut det sista av Silfverbielke, de sista böckerna går liksom på tomgång och morden/sexet känns ganska uttjatat.

För att behålla mystiken kring Silfverbielke skulle jag vilja be Buthler & Öhrlund att faktiskt inte fortsätta skriva fler böcker. Karaktärerna har på något sätt självdött. Det är ofrånkomligt att jag kommer läsa kommande uppföljare även om jag känner mig mätt.

Buthler & Öhrlund – Hämnaren får betyg 3

Bokbloggsjerka 10-13 oktober

Efter lång frånvaro på bokbloggsjerkan fastnade jag för denna veckans frågeställning, Vilken är den mest komplexa fiktiva karaktär (på tv/film eller i en bok) som du träffat på?

För mig är svaret självklart, den mest komplexa karaktären är Christopher Silfverbielke i Buthler & Öhrlunds böcker. En fullfjädrad psykopat som är obehaglig, vidrig men på samma gång kan man inte annat än att fascineras av honom. Han är avskyvärd men även charmant. Han har otroligt hög intelligens men väldigt låg EQ, emotionell intelligens. I all hans ondska och vedervärdiga handlingar kan jan inte annat än att ändock hålla lite på honom. En kolossalt komplex karaktär som ger böckerna stort underhållningsvärde.