Bok 15 för året

Efter min första kontakt med ljudbok i form av Johan Glans var jag positiv och redo för en mer riktig bok. Valet föll på en lättsam feelgood bok, Kanske i morgon av Felicia Welander.

Boken handlar om två grannar, Eva och Monika. De är i samma ålder och bo i samma område men lever helt olika liv. De är omaka i sin personlighet men av olika anledningar korsas deras vägar. Trots att Eva vill leva i det tysta och helst inte ha någon kontakt med omvärlden kan hon inte värna sig från Monika och hennes omsorger. Båda kvinnorna bär på mörka hemligheter som påverkar deras vardag i stor utsträckning.

Det här är en oerhört varm och fin berättelse om vänskap, sorg och att gå vidare med sitt liv. Jag var helt trollbunden av historian och den var ett perfekt sällskap under några långpromenader. Vid något tillfälle trillade tårarna som en rännil nerför mina kinder och jag var tvungen att förlänga promenaden för det var omöjligt att sluta lyssna.

Det är lite olika upplevelse att läsa och lyssna på en historia. När man lyssnar blir inte det skrivna språket lika utmärkande utan själva historien hamnar i fokus. Det blir en annan form av upplevelse. Jag föredrar helt klart att läsa själv men jag är fortsatt positiv till ljudbok. Det bästa är att jag på ett effektivt sätt kan kombinera två aktiviteter som jag gärna hänger mig år. Smart användning av tid att gå, träna och lyssna på böcker.

Kanske i morgon är en bok som stannar kvar i minnet, berör på djupet och verkligen har status som en bra bok. Perfekt som ljudbok på promenaden men tror även den hade gjort sig bra som vanlig bok i hängmattan.

Felicia Welander – Kanske i morgon får betyg 4

Bok 10 för året

För några veckor sedan fick jag hem en humoristisk men samtidigt väldigt insiktsfull bok. Journalisten Rebecca Harrington har gett sig i kast med att granska, studera och prova dieter i hela sitt liv. I boken Jag tar samma som hon har Rebecca experimenterat med olika kändisars dieter.Jag blir både mörkrädd men även road av läsningen. Så mycket galenskap människor är beredda att genomgå för att se ut på ett visst sätt. Jag skrattade högt flera gånger medan jag läste samtidigt fick jag även många kloka och klarsynta tankar. Alla som någon gång prövat en diet har säkerligen en behållning av denna bok. Den uppgår bara till dryga 135 sidor och jag sträckläste den. Men ska jag vara ärlig tror jag den blir än bättre om man läser ett kapitel, en diet om dagen i stället för att beta av allt på en gång.

Jag kan bara säga LÄS DENNA BOK OM DU NÅGON GÅNG BANTAT

Rebecca Harrington – Jag tar samma som hon får en 4 i betyg

 

Boktips inför julen

Som så många av sina författarkollegor har Kristina Ohlsson kommit ut med en ny bok med nya karaktärer. Hennes nya bok Lotus Blues är första delen i en serie om två. Det här är en bok som fängslade mig från första sidan. Sträckläste den under gårdagen och den var så spännande att jag bara var tvungen, en sida till…..

Boken handlar om den något egenkäre och överlägsne advokaten Martin Benner vars liv tar en oväntad vändning den dagen en desperat man kommer in på byrån och vill ha hjälp med att rentvå sin syster. Systern erkände fem mord, två begångna i USA och tre i Sverige. Men innan hon hinner ställas inför rätta lyckas hon rymma från häktet och ta sitt liv. Brodern är övertygad om att hon är oskyldig och vill ha Martins hjälp att få fram sanningen. Snart är Martin indragen i en karusell som får oanade konsekvenser för honom privat.

Som jag redan avslöjat, detta var en bok helt i min smak. Den har allt vad jag kan önska mig av en underhållande thriller, intressanta karaktärer, spänning och en story som inte känns helt otrovädrig. Jag kan knappt vänta till jag får läsa upplösningen, Skulle jag ha något negativt att säga om boken är det väl att den inte har ett slut utan man tvingas läsa ytterligare en bok för att få svaren. Lite provocerande är det allt men samtidigt oerhört smart av författaren.

Jag kan bara rekommendera er att läsa denna bok. Perfekt bok att krypa upp i soffan med under kommande julledigheter. Ett klockrent julklappstips för en boknörd!

Kristina Ohlsson – Lotus Blues får betyg 4.

VIP-Rummet

Sista tiden har det gått lite haltande med mitt läsande. Har inte fått tag på en bok som riktigt fängslat mig och har nog egentligen haft mina tankar på helt annat håll med. Men skam den som ger sig jag finner ju stor avkoppling av att gå in i litteraturens värld.

Sista boken som jag för denna gång burit hem från biblioteket är Jens Lapidus senaste, VIP-rummet. I boken får vi stifta bekantskap med Emelie som är en ung hungrig advokat som kämpar för sin plats på den ansedda firman. Hennes byrå får ett annorlunda uppdrag då en av firmans kunders son kidnappas under oklara former. Att kontakta polisen är uteslutet och för att lösa situationen krävs lösningar utanför de vanliga arbetsmetoderna. Till sin hjälp anlitar byrån den nyligen villkorligt frigivne Teddy. Livet i frihet har inte blivit som Teddy tänkt sig och han är i desperat behov av pengar varför han tackar jag till detta mycket ovanliga uppdrag.

VIP-rummet är en trevlig och lättsam berättelse i samma anda som Lapidus tidigare böcker. Denna bok har dock enligt min mening ett bättre och mindre street-smart språk. Som läsare blir det mer begripligt och ett bättre flöde. Boken är spännande och miljöerna känns hyfsat trovärdiga. Dock blir den ibland lite rörig och vissa sidospår blir hängande i luften. Helt klart en läsvärd bok som ger god underhållning för stunden.

Jens Lapidus VIP-rummet får betyg 3

Ny karaktär av välbekant författare

Under många år har jag med inlevelse konsumerat Jonas Moströms deckare om de gamla vännerna Erik och Johan. Det blir hemtamt och trevlig att läsa om karaktärer man känner väl men efter ett antal böcker kan det bli något enformigt. Tror att Jonas Moström känt ungefär samma känsla för i sin senaste bok har han helt nya karaktärer och helt nya miljöer. Det var med stor spänning jag gav mig i kast med, Himlen är alltid högre. Lite okänt vatten och spännande att se om det är Jonas Moström som författare eller vännerna Erik och Johan som jag fängslats av.

I Himlen är alltid högre får vi stifta bekantskap med Natalie Svensson som är psykiatriker och en del av rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp. Dock korsars henens arbete och privatliv varandra när hennes tillfälliga sexpartner, den kände skådespelaren Rickard Ersgård, blir skjuten på väg till en träff med henne. Dådet har likheter med ett brott från henens förgångna. Det blir svårt för Natalie att skilja på sina olika roller.

Jag kan snabbt konstatera att det är Jonas Moströms sätt att hantera det skrivna språket och berättelseteknik som fångar min uppmärksamhet. Det här är en spännande och tänkvärd historia med fokus på människans förmåga att gå över alla tänkbara gränser för att skydda sig själv och sina handlingar.

Det här är en deckare av traditionellt mått, trevlig, underhållande och lättläst. Bra förströelse och underhållning medan man läser men riktig substans saknas och den lär ganska snabbt falla i glömska.

Jag kommer definitivt att läsa även kommande böcker om Natalie Svensson och i slutet av Himlen är alltid högre inser vi som läsare att kommande bok kommer att integreras med Jonas Moströms tidigare karaktärer.

Jonas Moström – Himlen är alltid högre får betyg 3.

Avslutande mästerverk

Det var med visst vemod och lite ambivalens som jag gav mig i kast med den tredje och avslutande delen i Louise Boije af Gennäs trilogi. Å ena sidan hade jag verkligen längtat efter att åter för umgås med mina litterära ”vänner” men å andra sidan så visste jag ju att det var sista gången vi skulle få dela tillvaron tillsammans. Men allt gott har ett slut 😉

I vanlig ordning kunde jag inte låta bli att sträckläsa boken. Det blev en lång natt då sida efter sida avverkades i högt tempo. I Folk av en främmande stam börjar vännernas liv sakta men säkert att stabilisera sig efter tsunamin. Under de år som boken innefattar inträffar inte några stora händelser vilket gör den något mindra dramatisk än de två tidigare. Denna tredje och avslutande del har mer fokus på inbördes relationer och mjukvara än stora händelser.

Som enskild bok tycker jag inte att Folk av en främmande stam står sig lika stark som sina föregångare. Den är lite mer menlös och inte riktigt lika stark men den knyter ihop de två tidigare böckerna och det blir ett fint och värdigt avslut på historien.

Louise Boije af Gennäs besitter en unik förmåga att hantera det skrivna ordet och göra det till ett makalöst konstverk. Jag kan inte annat än att imponeras av den kraft hon har i sitt språk och hur vackert och livfullt hon använder det. Sällan har jag blivit så berörd, engagerad och betagen av det jag läst som med denna trilogi. Genom böckerna återupplevde jag mina egna känslor, tankar och funderingar av de händelser som inträffade i Sverige och världen under 2000-talets första tio år. Det har varit en ynnest att få uppleva och beblanda min egen personliga historia med mina litterära vänners. Jag kommer sakna dem men samtidigt tycker jag att tredje boken avrundades och historien knöts ihop på ett sådant fint sätt att det känns bra att vi nu lämna varandra.

Genom Högre än alla himlar, Blå koral och Folk av en främmande stam har jag känt, gråtit, skrattat, lidit och njutit av vad jag läst. Som helhet är dessa tre böcker ett modernt epos som väcker starka känslor hos mig. Bland det bästa jag läst i hela mitt liv. Betyget som helhet kan inte bli annat än högsta möjliga, en superstark femma!

Louise Boije af Gennäs – Folk av en främmande stam får som enskild bok betyg 3.